Det pågår för fullt namnkrig hemma hos oss trots att det är några veckor kvar tills bebisen kommer. Dessutom har man ju tre månader på sig att döpa h*n. Att välja ett namn till bebisen är ett av käraste gravidbesvären. Tänkt att på att vårt val kan påverka hur framgångsrikt vårt barn blir senare i livet. Man är vad man heter. Vi har kommit överens om att vi ska hitta ett internationell namn som passar båda i Sverige, Thailand och Libanon. Och det är inte det lättaste.

Vi kan uteslutar ett thailändsk namn för det vill jag inte att mina barn ska heta. Men min man tycker tvärtom. Han har kommit på massa arabisk namn som jag inte alls tycker om. Om det blir en pojke vill min älskade make att han ska heta Salemi. Och hur internationellt är det? Pojken kommer ju att bli kallas för Salami och blir mobbad i skolan. Sen är det ju lättare att få jobb om man heter Sara istället för Suphattra. Anledning till att han vill ha ett arabisk namn är att både jag och min man kommer att bli kallad efter vår första pojken. I denna fall skulle jag bli kallas för em Salemi medan min man abu Salemi. Det anses vara jätteviktig i deras kultur. Men i mina ögon är mina barns framtid mkt viktigare...

Här är ju de mest populära namn under 2011

                1. Alice           1. William

                2. Maja          2. Lucas

                3. Julia          3. Oscar

                4. Elsa           4. Hugo

                5. Linnea        5. Elias

                6. Ella            6. Oliver

                7. Ebba          7.Liam

                8. Molly          8.Alexander

                9. Wilma         9. Viktor

               10. Emma         10.Emil

Den stora frågan är om man vill att sitt barn ska ha ett populär eller ett unik namn. På ovanstående listan finns några favoritnamn som vi tycker om. Blir det en flicka så har vi ganska många fina namn på listan. Men just pojknamnet är ju inte alls det lättaste.

Var ute på en promenad med Tarja idag och det var så kallt att jag var tvungen att använda mina täckbyxor. Så tjock har man blivit! Den sträckan som brukar ta en kvart att gå tog nu 45 minuter för oss. Kan man skylla på vinden? ;) Väl hemma har vi avnjutit tacogratäng som jag för första gången tillagade. Och det blev super god! Blev även några choklad crossanter som jag satte i ugnen och det gick åt på en gång!

                                    Tarja mumsar!                  Tacogratäng                    Crossanter